Ätstörningar – en sjukdom med många ansikten

En ätstörning är en sjukdom med många ansikten. Den kan ta många olika skepnader och är inte alltid märkbar på utsidan. Ibland kanske det är mer synligt att någon är drabbad, till exempel när någon gått ner mycket i vikt på kort tid. Men i de flesta fall är det inte lika uppenbart.

 

Men hur vet vi då om vi själva eller någon i vår närhet är drabbad av en ätstörning? För att svara på den frågan behöver vi först definiera vad en ätstörning faktiskt är. 

 

En ätstörning har inget att göra med hur många kilo du väger. Den är ett resultat av hur du känner om dig själv, din kropp, kring mat och träning. En ätstörning kan visa sig på utsidan genom viktuppgång eller viktminskning men är i många fall inte synlig för någon annan än dig själv. Enligt tjejjouren (2019) upplever vissa symtom som är typiska för den sjukdomen man har, andra upplever flera olika symtom som passar in på olika sjukdomar och vissa känner inte igen sig i någon av de kategorierna som finns. Vissa symtom kan passa in i flera olika kategorier och en ätstörning kan med tiden gå över i en annan typ av ätstörning. Frisk och fri definierar ätstörningar som “en grupp allvarliga psykiatriska sjukdomar som präglas av ihållande problematik med födointaget. Ofta kombinerat med en onormal strävan att gå ner i vikt, samt tankar som upptas av vikt och kroppsform.” Ätstörningar är alltså en psykisk sjukdom som är beroende av hur du känner och dina tankar. 

 

En ätstörning kan påverka hur du mår, ditt humör, din självkänsla och hur du ser på dig själv och din kropp. För vissa kan det bli svårt att upprätthålla bra relationer till exempelvis vänner eller familj samt att få vardagslivet att fungera. 

 

Olika typer av ätstörningar

 

Det finns alltså olika typer av ätstörningar och dessa är anorexia, bulimi, hetsätning, ortorexi och UNS. Alla människor kan drabbas av en ätstörning, oavsett ålder eller kön.

 

Anorexia nervosa

 

Anorexia är en ätstörning som kännetecknas av låg kroppsvikt, matrestriktioner, rädsla av att gå upp i vikt och en stark strävan efter att bli smalare än vad man redan är. Många som är drabbade av anorexia ser sig själva som överviktiga trots att de är underviktiga. För att förhindra att man går upp i vikt eller för att fortsätta gå ner i vikt begränsar den med anorexia hur mycket mat man äter och kontrollerar kaloriintaget. De kan även försöka gå ner i vikt genom att träna överdrivet mycket. 

 

Anorexia handlar egentligen inte om mat. Det är en sjukdom som kommer till uttryck för att personen försöker hantera emotionella problem. Om du har anorexia likställer du ofta hög självkänsla med att vara smal. Har du anorexia eller är närstående till någon som du misstänker har anorexia är det viktigt att personen får den hjälp som behövs i så tidigt skede som möjligt.

 

Bulimi

 

Bulimi är en ätstörning som innebär att du hetsäter och sedan försöker göra dig av med maten du ätit. Den påverkar hur du mår psykiskt men kan också ge allvarliga fysiska skador om man inte får hjälp. Att hetsäta innebär att du äter en väldigt stor mängd mat på kort tid. Ofta är detta mat som du annars försöker undvika. Det är vanligt att uppleva att man förlorar kontrollen när man väl börjat äta och att man känner förakt, sorg eller hopplöshet efter man ätit. Detta leder till att den som har bulimi försöker ännu hårdare att undvika viss typ av mat för att slippa uppleva de känslorna igen. 

 

Bulimi kan förklaras psykologiskt genom att ångest och ett sug efter att äta det som du förbjudit dig själv att äta, leder till ett behov av att hetsäta. Hetsätningen framkallar därefter känslor av förakt som leder till att du känner ett behov av att kompensera och efter att du har kompenserat kommer ångesten och suget tillbaka. Eftersom detta mönster är svårt att bryta och tär mycket på de som är drabbade, behöver du söka hjälp om du upplever att du fastnat i det. Liksom alla ätstörningar är det svårt att bli frisk själv och därför kan du behöva prata med någon som kan hjälpa dig bryta dessa mönster. 

 

Din självkänsla påverkas också mycket av hur du ser ut och din vikt om du har bulimi och du är ofta missnöjd med något hos dig själv. Bulimi är också vanligt förekommande i kombination med någon annan form av psykisk ohälsa såsom t.ex nedstämdhet, ångest eller depression. 

 

Hetsätning

 

Hetsätning, även kallad BED (Binge eating disorder) innebär liksom bulimi att du förbjuder viss sorts mat och sedan hetsäter vilket leder till ångest, men skillnaden mellan bulimi och hetsätning är att du inte försöker göra dig av med det du ätit efteråt. Många känner inte till att hetsätning är en sjukdom som man kan få hjälp för, och därför ofta skuldbelägger sig själva och försöker dölja sina problem. Tecken på att du är drabbad av hetsätning är att du har återkommande episoder då du hetsäter som ofta inträffar när du känner dig nedstämd, ledsen, stressad eller orolig. Då kan hetsätningen upplever som en slags tröst men den känslan är ofta kortvarig. Hetsätning följer ett visst mönster som då upprepas, ibland flera gånger per dag eller flera gånger per vecka. 

 

UNS och ortorexi


UNS står för “utan närmare specifikation” och är ett samlingsnamn för olika varianter av ätstörningar som inte hamnar under en enda specifik kategori som t.ex anorexi eller bulimi. En person som är drabbad av en ätstörning men som kanske inte uppfyller alla kriterierna, t.ex en person som går på extremt strikta dieter eller svälter sig själva men som inte uppfyller de diagnostiska kriterierna för anorexia. 

 

UNS är den vanligaste men samtidigt mest okända ätstörningen. Enligt KÄTS, kunskapscentrum för ätstörningar (2017) har antalet drabbade av UNS ökat rejält på senaste tiden och idag är cirka var tredje kvinna drabbad. En person med UNS kan ha symtom som stämmer in på både anorexi och bulimi men uppfyller inte alla de stränga krav som finns för att bli diagnostiserad för anorexia eller bulimi. UNS kännetecknas också av problem med ätande och att man påverkas mycket av tankar om mat och vikt. 

 

Ortorexi är en form av UNS-ätstörning som innebär att du tränar överdrivet mycket i kombination med kontrollerat matintag. Personer med ortorexi har ett tvångsmässigt tanke- och beteendemönster §kretsat kring mat, kaloriräkning och effektiv träning. Några tydliga tecken på otrorexi kan t.ex vara att du försöker undvika fett och/eller kolhydrater, eller att du ofta vet exakt kaloriinnehåll i de flesta livsmedel samt att din träning är extremt fokuserat på maximal fettförbränning. En ortorexiker har tvångsmässigt kompensatoriskt beteende som innebär att personen tänker t.ex att “om jag äter det här måste jag springa en timme efteråt”. Personen är fixerad vid sin egen kroppsvikt och får ångest om hen inte äter eller tränar som man hade tänkt sig. Personen kan även undvika sociala sammanhang där man äter eller dricker tillsammans på grund av att hen inte kommer kunna kontrollera kaloriintaget. 

 

Världsomfattande problem

 

Det finns ett stort mörkertal kring hur pass många som faktiskt är drabbade av en ätstörning idag. Dels för att det finns dem som inte vet att de är drabbade, de som inte söker vård och för att definitionen av vad det innebär att ha en ätstörning håller på att förändras. Eftersom man uppskattar att cirka var tredje kvinna i Sverige har UNS är siffran på hur många som faktiskt är drabbade nog betydligt större än vad det för tillfället finns statistik på. Ett annat problem som ofta bortses är att ätstörningar inte bara är något som påverkar kvinnor utan även män. Enligt KÄTS (2017) är cirka tio procent av de som lider av anorexia pojkar eller unga män. För bulimi och andra atypiska ätstörningar är det svårare att uppskatta med studier har visat på att förekomsten ökar. Hetsätning uppskattas att cirka 25 procent som är drabbade är män. 

 

När det kommer till ätstörningar är det kritiskt att man får hjälp tidigt.  Känner du igen dig i någon av ovanstående är det viktigt att du får den hjälp som du själv kan behöva för att det inte ska utvecklas till en ätstörning. Har du en ätstörning är det viktigt att du söker professionell hjälp. 

 

Om du vill prata med någon och få stöd eller råd, tveka inte att skriva i vårt forum här. I vår app kan du även göra olika kognitiva övningar som hjälper dig att förbättra din självkänsla, som faktiskt är ditt viktigaste verktyg för att kunna bli frisk. 

 

Ladda ner Progress Me i App Store eller Google Play.

Få det stöd som du behöver, 

 

Kram

 

Astrid

Leave a Reply

Your email address will not be published.